Min bikt, röran som är jag

Suttit och läst ett underbart event/initiativ på fb. Förundras och imponeras av allas otroliga mod att berätta för världen, vänner och ibland också familj hur det ligger till. Om det som gör dem “annorlunda” , det vi alla trasiga gömmer för världen eftersom det inte är accepterat, eller i många fall då det skulle få konsekvensen som utstötning, förlust av vänner eller tom arbetslöshet… För det finns saker som inte är accepterat på många plan. Har förlorat vänner när de fått veta att jag är “galen”. Bekanta som undviker en, skräcken i deras ögon när de pratar med en “tänk om hon nämner det där”. Rädslan och okunskapen om psykiska sjukdomar är stor.. Ändå vet de bara en del, bipolär, galen..

Ja jaa.. Eftersom jag inte vågar riska allt för dom, mitt falska jag får leva en stund till, så istället kommer här min bikt, allt från fysiskt till psykiskt

Oh, shit.. well here it goes:

Well, först av allt är jag en 6 fixerad bi6uell poly tjej som kan älska flera personer på samma gång.. Men finns en del skit bakom..

Annars, well

– Bipolär- Som resulterat i att jag idag är medicinerad med lithium o en massa andra piller

– Manisk – spenderar pengar, sover knappt, narcisistisk jävel, tror jag är gud, som att vara hög på den bästa av droger…. gör och säger mycket man sen ångrar bittert

– Deprimerad – kryper ihop i en boll i soffan och kommer knappt upp, förrän blåsan gör sig påmind och man bara måste. Allt är mörkt, hemskt och sorgligt. Livet är inte värt längre

– sömnproblem- Löses med sömntabletter. Eller så bara skiter man i det..

– paranoia

– minnesproblem, minnesluckor, disträ

– hallucinationer ( manisk el sömnbrist )

– Psykoser

– fixa idéer vid manier

– Spelar roller beroende på situation och kan få en känsla av att tappa bort vem jag nu var..

– osäker

– självplågare

– dålig självbild

– svårt för beröring ( om det inte handar om lekar)

– inga nära vänner, släpper väldigt få in på livet

– oälskvärd

– otroliga commitment problems

– Tvångsinlagd på psyket ibland

– rastlös av helvete, behöver byta liv esom jag brukar säga och flytta till nån ny stad där ingen känner än. Så kam teaterapan skapa en ny person och leka tills det fallerar. Kamliont av rang..

– ångesten, den jobbigaste av allt, känslan av död som trycker över bröstet, gör det svårt att andas och i värsta fall en absolut övertygelse om att nu dör jag.. ångest för allt ifrån att göra dagliga sysslor som att ringa ett samtal till saker jag gjort i manier. Löses med maxdos av lyrika och en del stessar men tar ju bara udden av döden som växer i ens bröst..

Sen har vi på det skit som migrän, tinnitus, magkatarr, 4 bröstvårtor haha (2 ser ut som födelsemärken för dom som såg en kossa framför sig:-) spricka i ryggraden, fel på ett knä, dålig balans och hulgusvalgus. Ja o så alla biverkningar av mediciner som darrningar och ryckningar. Ja o sen har jag precis fått diagnosen epilepsi, det är ju kul..

Prima avelsko det här 🙂 Har en sån mängd mediciner dagligen att en vanlig människa skulle däcka av, eller vara helt virrig.. för mig krävs dom för att jag ska fungera, känna mig nästan normal..

Sista erkännandet: sågs innan kolapsen i mars (fick en psykos på jobbet o röjde runt – inlagd på psyket – hemligheten bipolär kom fram) som en stark person av andra och arbetade i en sån befattning men om sanningen ska fram vaknade jag ibland på morgonen och ville inte resa på mig, grät som ett barn.. Tills nåt autosystem tog mig upp. Men när dessa jävla dippar kommer vet man aldrig. Kan fastna i soffan i veckor sovandes/gråtandes tills kurvan vänder upp igen. Väl uppe på toppen är jag den mest självkära, narcisistiska jävel du träffat på:-) haha den som flyger högt faller också tungt ner till botten..

Men det börjar bli ordning, med personer som faktiskt vet och stöttat mig. Jag är öppen med min sjukdom, en del förlorade “vänner” men det är det värt, slippa en del av teatern, lögnerna. En underbar som tar hand om mig, vars famn jag kan krypa upp i och gråta som ett litet barn utan att skämmas. Med samtal med psykolog och mediciner. Jag och bror (oxå bipolär) gör det vi som dom psykos vi är kan för att hjälpa varandra, prata manier och depressioner så som ingen annan kan, när vi orkar.

Så, där var det, mitt sätt att komma ut som den jag faktiskt är…Men då är jag ändå en av de lyckligt lottade, något jag påminner mig om varje dag, min senaste mani hade lika gärna kunnat hamna 6feetdown. Och viktigast av allt, tänk alla de som är så pass sjuka att de inte ens kan söka hjälp, eller snarare orkar med o kämpa tills de får hjälp med dagens psykvård.. Så ett tack till att jag är där jag är och då främst till alla som orkat med!

Nu kan ju allt detta ses som något negativt och dåligt men har kommit till freds med att det är en del av mig. Utan allt detta hade jag varit någon annan och det önskar jag bara i de svartaste stunder. Är stolt över att vara den jag är och att jag överkommit saker jag inte ens själv trodde var möjligt. Så jag är stolt över vem jag är idag och nått så enkelt som att jag lever än. Så långt som att älska mig själv har jag inte kommit men kommer att komma dit med nån dag!

Advertisements

About Chilli

En mer än lovligt galen tjej:-) Diagnosen bipolär 1 sedan några år efter ett liv av upp och nergångar. Mer upp en ner som tur är men samtidigt inte. Shit vad galna saker jag gjort när jag trott att jag var "gud". Dumma påhitt men också äventyr att minnas hela livet.
This entry was posted in Sick and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s