Psykiatrisk Slutenvård

Läste http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/11/Brukarstyrda-inlaggningar–ett-satt-att-utveckla-psykiatrins-slutenvard/ och började tänka. Har själv varit inlåst 2ggr på LPV (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och har väl delad syn på hur väl den fungerar. De gånger jag varit inlagd har jag varit psykotisk och hade aldrig kunnat ta hand om mig själv. Den enda utvägen har varit psykakuten som resulterat i tvångsinläggning. 1a gången var det fullt överallt så blev slussad runt på ett par olika avdelningar. 2a gången hade jag tur o hamna rätt på en gång.

Känslan av att vara inlåst utan möjlighet att komma ut hänger över en, ingen känsla man är van vid direkt. Alla mår DÅLIGT, bankar på expeditionsdörren för att skrika efter mer piller och det enda nöjet som finns är att sitta i rökrummet och bollma för tvn kan man ändå inte koncentrera sig på.. Ja ni hör ju, sådär kul om man blir kvar ett tag.

Men åter till artikeln. För det första en liten kommentar kring vårdplatserna. Har själv varit med om platsbrist och vet hur förödande det är när man mår så kasst man redan gör. Har även varit med om hur de skriver ut klart sjuka människor bara för att få fler vårdplatser, slussa igenom fler. Så oavsett hur man gör bör antalet vårdplatser ökas på något sätt.

Vad gäller sk brukarstyrda inläggningar kan jag absolut se detta som ett alternativ till dagens vård. Ser själv att det skulle öka öppenheten, minska sjukvårdstider och öka sjukvårdsalternativen. Dock skulle detta inte fungera på exempelvis psykoser då verklighetsbilden är såpass förvrängd eller som dom skriver vid självskadebeteende av olika slag.

Efter 2 inläggningar är jag dock ingen förespråkare av slutenvård. Det är en frihetsberövning och detta ska undvikas till max. Förstår varför jag var tvungen att läggas in, glad för det idag, men vill aldrig hamna där igen

 

About these ads

About Chilli

En mer än lovligt galen tjej:-) Diagnosen bipolär 1 sedan några år efter ett liv av upp och nergångar. Mer upp en ner som tur är men samtidigt inte. Shit vad galna saker jag gjort när jag trott att jag var "gud". Dumma påhitt men också äventyr att minnas hela livet.
This entry was posted in Nyheter, Sick and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s